Au pair - Mitt första avklarade mål

Runt dessa dagar, i slutet av maj för exakt 2 år sedan så tog jag mitt första steg mot en dröm. Jag tog det första steget tillsammans med min fina vän Jannike. Vi hade samma dröm men åt olika håll. Vi ville vara aupairer, jag i Paris och hon i USA.
Vi postade våra ansökningar samtidigt. Jag kom till Paris den 3 sep och Jannike kom till Washington D.C den 3 dec.
VI har följt varandra på bloggarna och peppat varandra i vått och torrt. Att vara aupair är inte alltid lätt. Med kulturkrockar, bo hos en familj och anpassa sig är inte det lättaste. Vi fick mycket stöd av varandra eftersom vi båda var i samma sits och visste då att vi förstod varandra.

Jannike och Jag postar våra aupairansökan, i slutet av maj 2007.


Jag åkte ner till Paris helt själv, utan att kunna göra mig förståd på språket eller förstå någon annan. Första veckan var det värsta veckan i mitt liv, varje ensam stund grät jag. Men jag visste att det var för att det var en motgång, jag visste inte att det skulle vara tufft att lämna mitt trygga hem i Sverige. Men det var också den nyttigaste veckan i mitt liv, jag är en fighter och visste att jag skulle klara det, inte en chans att jag skulle ge upp och åka hem, det fanns inte på kartan! Jag bad mina föräldrar att inte ringa mig de 2 första veckorna för att jag visste att det bara skulle krossa mig mer. Att känna hur man kan vara så nere till att bli stark på bara 2 veckor var så overkligt men jag lärde känna mig själv, att jag hade blivit den människan som jag så länge strävat efter att få vara. Jag kommer alltid att vara stolt över mig själv, att jag bara 19 år gammal klarade allt det där och blev stark. Jag tackar mina vänner i Paris så mycket för att ni hjälpte mig en bit på vägen!

Så om du vill åka som aupair tycker jag att du ska göra det! Du kan ha väldigt tur, jag bodde tex i en familj som bara hade en 11årig flicka som var väldigt självgående, så jag jobbade inte så mycket men fick det franska språket som jag var ute efter.

Vägen till att bli aupair:
- Bestäm dig vart du vill vara aupair. Det behöver inte vara en stad utan det räcker att du vet vilket land så du kan bli placerad om du åker med en organisation.
- Varför vill du åka utomlands som aupair? Lära dig språket? Se kulturen? Du älskar barn s mycket? Så kan du välja familj efter dina mål och önskningar.
- Vill du åka privat eller via en organisation? Familjer vill ha olika information om dig om du åker privat och sköter allt själv eller via en organisation. Jag rekommenderar att du åker genom en organisation så att du har ett backup stöd sedan när du är på plats och behöver hjälp. Kanske måste byta familj om du inte trivs? Då kan dem hjälpa dig med det.
- Hur länge vill du vara borta? Jag valde att vara borta 6 månader, det kändes lagomt men jag trivdes så bra i Paris att jag stannade i 8 månader. Så förläng hellre än att förkorta din vistelse.
- Fixa det som organisationen/familjen vill ha. Ta körkort, översätt gymnasiebetyg, skriv ett personligt brev och fixa brev från referenser. Skicka.
- Så var det bara att vänta på familjen. Ta inte första bästa utan vänta tills det känns rätt med den familjen som vill ha dig.
- När det är dags att åka kan du packa ner några personliga saker som foton, eller minnes grejer som får dig att må lite bättre vid hemlängtan.

Hemlängtan. Vad gör jag då?
Hemlängtan har nog alla någongång och man vill att den ska gå över så fort som möjligt för att kunna njuta av sin vistelse istället.
- Räkna med att den första/de första veckan/veckorna blir tuffa. Det är en stor omställning både för dig och familjen du bor hos, så hemlängtan kommer vara extra stark i början innan du kommit in i grejer.
- Prata inte med familjen i telefonen! Det kan förvärra hemlängtan när du hör deras röster där hemma. Ta det via mail eller sms när du har hemlängtan.
- Ta med personliga grejer som sagt. Foton och minnen. Så känns det mer som ditt rum när du bor hos familjen och får dig att känna dig lite mer som hemma.
- Träffa kompisar. Det är under aupair tiden man inser hur viktigt det är att ha vänner. Träffa andra aupairer, din organisation kanske har aupairträffar? Svenska kyrkan är en bra mötesplats för ungdomar utomlands. Hör med familjen om dem kanske har vänner som också har aupairer.

Jag hoppas att jag har hjälpt dig en bit på vägen. det är bara att maila mig vid frågor eller kommentarer.

Kommentarer
Postat av: KAROLIN SVARAR

Hej Amanda! Angående nagellacket så tycker jag de håller verkligen! De står på flaskan att de ska hålla i en vecka utan att flisa sig och hittils ser de lovande ut :) Återkommer ;)

Starkt av dig att åka dit utan att kunna språket!

Kram!

2009-05-29 @ 09:26:49
URL: http://karolin87.blogg.se/
Postat av: Jannike

Ah vad roligt att läsa det där!!! Ja att vara Au Pair är verkligen en upplevelse... mitt livs bästa tid. Jag är jätteglad att vi "startade" den tillsammans. ...Även om jag ser så fruktansvärt FUL ut på den där bilden så att det nästan inte är sant, haha!!!! Jag ser ut som en tant. Eller en ful liten pojke! Antingen eller. ;D MEN jag gillar bilden i alla fall. För vad den symboliserar. Och du är fiiiin! Puss och kraaaam.

2009-05-30 @ 10:51:40
URL: http://holdmypocket.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser)

URL/Blogg/hemsida:

Dina ord:

Trackback
RSS 2.0